garpenblogg

Inlägg publicerade under kategorin Funderingar

Av Maria - 22 juni 2014 17:11

Nuförtiden, både på fb och live tycker jag. I dag fick jag testa på hur det känns, lite oplanerat och utan smutsiga kläder, men ändå. M var inne på Lidl och jag, barn o hundar väntade på filt utanför :)
Många långa blickar fick vi, men gissar att just valet att vänta utanför Lidl var lite oproffsigt :)

Hur som, min egen högst privata åsikt är att jag inte bryr mig om ifall en tiggare är en hemlig miljonär, eller om han/hon ingår i någon mystisk liga,,,lika lite som jag lägger mig i ifall pengarna går till sprit eller droger eller mat till deras familj i hemlandet- har jag pengar på fickan så ger jag en slant! För det är vad mitt hjärta säger åt mig att göra <3

Nu en bild på mig och min hemliga liga :)

Av Maria - 20 juni 2014 07:46

Från vänster syns Vivi, Irma & Nova. Irma & Nova är helsyskon och Vivi är dotter till Irma- således fick Vivi en promenix med sin mamma och moster idag :)

Nova är SÅ snäll! Är så tacksam över alla våra snälla hundar vi fött upp. Harmoniska och glada <3
klart man måste hålla koll och framförallt inte jäkta med att föra samman individer som inte känner varandra, men deras grundinställning är oerhört positiv. Tror förstås det är viktigt att de känner sig trygga med föraren, att de inte behöver fundera utan bara hänga på :) och icke att förglömma det viktigaste av allt: att de har det bra i sina familjer! Blir älskade och omhändertagna <3
Finns dessa förutsättningar går det bra att ha en stor flock som ständigt är i förändring

Birgitta- vilken underbar tjej du har! Vi är så tacksamma för att du öppnade upp ditt hem för henne

(Ps Nova är inte fullt så liten som hon ser ut här, hon är bara lite obekväm i att modella för mig ds)

Av Maria - 4 juni 2014 15:00

med ett sådant gulligt innehåll att mina ögon tårades. Inga jättestora ord, utan avskalat enkelt från Meduzas matte Sofia. Hon skrev hur mycket hon älskar sin hund och hur viktig del av hennes och familjens liv som Meduza utgör. Kärleken till Meduza syns tydligt på dessa fina bilder   


Detta, mina vänner, är det i särklass underbaraste med att vara uppfödare! Jag ser Meduzas prickiga framtass som jag så väl minns från hennes 8v här hos oss, och ser henne i mattes famn nu snart 6år senare

För mig, för oss, är detta själva kärnan i vår passion för rasen och för uppfödning som helhet.


   


här bild från när hon var ca 3v samt 6v i mattes knä

   


Av Maria - 25 maj 2014 16:47

Till nästa års elitlopp skall jag finkamma gräsmattan efter 4klöver, sedan tar jag med mig barnen och låter dem sälja de turbringande rariteterna utanför Solvalla entrén - undras vad man kan ta för styck pris?

Av Maria - 25 maj 2014 07:21

Som present till mig själv på morsdag tog jag en lång härlig promenad med hundarna i soluppgången. Helt fantastiskt! Det är något visst oxå med att det är elitloppsdagen - det ligger i luften. Trots att jag inte varit där just på elitloppet på många år så älskar jag den här dagen - finns få saker som slår den (även om jag oftast valt utst i österbybruk istället :)

Hursomhelst, när jag gick där på ängen och njöt av hundarnas glädje så tänkte jag att känslan man får i bröstet när man ser sina hundar plöja fram i gröngräset påminner om den känslan jag får när jag tittar på mina sovande barn

Avslutningsvis vill vi skicka varma tankar till alla de mammor som kenneln har: Vera, Wita, Ulla, yoyo, Hedda, Ånna, kajsa, ärtan, tösen, Sessan, Aliz, Barbro, Irma & Greta

De mammor som nu bara finns i våra hjärtan är Bebban, Inka, asta, ruby, Tyra, Olga, Frida, Jasmine, Nirva, Gullan, Julia, Ronda, Saga & Prillan

Kram på er alla mammor, två som fyrbenta!

Av Maria - 9 maj 2014 15:01

de beslut man fattat i livet som enbart varit stryrda av känslor ångrar man aldrig, eller vad säger ni? Har jag fel, det är möjligt, men när jag ser på mitt liv så har vissa beslut kanske inte varit så kloka alla gånger och en del saker ångrar jag absolut, men inte de där jag gått helt på känsla, hur dumt det än kan ha tyckats vara.

Annars tillhör jag dem som inte gillar det där ordspråket, eller vedertagna sanningen, "man ångrar bara de saker man inte gjort" Det beror verkligen på vad man gjort i sitt liv vill jag påstå,,,


Hur som, att låta känslorna styra och helt mot vett och sans behålla en liten prickig nyckelpiga trots att vi då hade två "nästan valpar" hemma i form av Kalle & Lisa ångrar jag inte. Och vilken tur att allt blev som det blev, för det var massor av märkliga turer just med henne innan hon fanns här hemma 9v och osåld :-)

Fasen vad jag älskar min stora heffaklump Vivi! Hon är mitt lyckopiller

Här ligger hon och snuttar i drömmarnasvärld som bebis <3


 

Av Maria - 2 maj 2014 14:38

Kära kära valpköpare   

det här med att blogga har sina sidor, ibland kanske inte fullt så positiva som vi önskar oss. De flesta av er förstår förstås att vi uppskattar alla lika mycket oavsett prestationer, men det tåls ändå att upprepas ibland tycker vi!

Bloggen blir ofta som en form av utropstecken i vår uppfödarvardag, någon kull fyller år eller någon individ presterar något vi vill uppmärksamma extra, eller det ramlar in ett mail med söta bilder, nån kommer förbi och hälsar på och vi tar lite bilder som läggs ut här,,, osv

Lika ofta händer det att vi inte hinner med (eller glömmer bort) att gratulera - kanske tom missar att skicka present,,, Det har ingenting med att göra att vi är sura på någon eller så (förstås!) Utan bara att vi, efter 20år, fortfarande så himla gärna vill att det mesta skall vara lustbetonat!

Dvs vi vill inte känna att alla dessa bilder som finns i datorerna tittar tillbaka på oss med anklagande blickar "ni borde blogga om oss!"

För även om vi bloggar nästan dagligen (borsett från vissa galna perioder när vi inte ens hinner med personlig hygien- för er känsliga läsare så kan ni direkt förtränga att ni läst detta :-)

så har vi alltså MÄNGDER av fantastiska resultat och presenter och mysbilder och besöksbilder som aldrig hinner komma ut här till allmänn beskådan.


Men vi tror att ni, precis som vi, känner av när något görs för att det verkligen är skoj, eller när det görs för att det är en plikt. Och bloggen är först och främst ett roligt sätt att för oss kunna hålla dels lite kontakt med alla er härliga valpköpare, ett fönster till nya spekulanter samt ren och skär glädje över våra egna hundar & barn och alla er valpköpares kärlek till era fyrbenta familjemedlemmar.


Av samma skäl har vi fortfarande inga standardmail att skicka ut när det kommer in frågor den vägen, utan hellre att inte alla mail blir besvarade (oartigt och hemskt jag vet) men att det vi svarar på faktiskt får ett eget svar!


Nå, nu tror vi att detta ämne för tillfället i alla fall, är uttömt :-)

Bara som info då så har senaste tiden innehållit besök på premune med kullar, trevliga besök här hemma, en hel del gulliga bilder på mail, två fina fina gamla hundar som gått bort- dels Garpenborg's Troll "Bono" samt Garpenborg's Queen at Atomkraft "Prillan" tankarna går till deras familjer. Vi kommer uppmärksamma dem lite senare när lite tid passerat, brukar bli bäst så   


Sedan har vi haft en vacker Totte som tagit ett LP1 samt ett andra 1a pris i viltspår- varmt grattis till matte Sofia!


Många andra hundar som ställts ut med finfina resultat, ett par HP belönade uppfödargrupper, ja faktiskt på de tre senaste utställningarna vi varit på :-)


Och vi har vår egen underbara Irma som tog sitt första cert nu i västerås för Birgitta Hasselgren, något vi förstås är superglada för. Bluefawn är inte direkt en färg som gör att man kan gömma sig i mängden, och Irma ställs ut ganska sporadiskt då det trots allt är många domare som helt enkelt inte gillar färgen,,,Hennes bästa resultat före dess var ett reservcert på stora stockholm med en bästa tik 4a placering- i den konkurrensen något av en bedrift :-) Hon har även hunnit med 2st valpkullar så det var en härlig känsla att vara tillbaka i ringen igen

Älskade Irma


     


Av Maria - 28 april 2014 15:25

imorse tog jag och våra fem tjejer en egen sväng på ängarna kring inflygningen till Bromma. Kalle fick vackert stanna hemma då jag tog med mig kameran och gärna ville att både den och jag skulle komma hem hela. Han har en förmåga att kräva min fulla uppmärksamhet och då är det svårt att gömma sig bakom en lins.

I alla fall så märkte jag att tikarna älskade det frostnypta gräset bäst och att de var hyfsat väluppfostrade när det bara var dom fem med, skönt :-)

             

medan jag strosade runt funderade jag, som så ofta, över att jag tror att mkt av de konflikter uppfödare emellan bottnar i att vi har så fantastiskt olika drivkrafter. Det är en större skillnad än den uppenbara som alltid nämns, dvs hur länge man fött upp. Klart att det är skillnad på 5år, 10år osv Även om det förstås är helt möjligt att ägna ett helt liv åt saker och ting utan att direkt bli klokare med åren, kanske en talang i sig?

Skälen till varför vi alla valt att ägna oss åt just hunduppfödning är det som skiljer oss åt, eller i vissa fall, förenar oss.


Det är en balansgång att skriva om då jag faktiskt inte vill gradera det hela, i mitt tycke behöver det inte vara sämre att någon tar en kull på sin tik för att "så många sagt att hon är SÅ fin" eller "vi vill absolut att hon ska få uppleva att bli mamma" eller "vi vill behålla en valp hemma" än att göra som vissa dvs slänga sig med floskler som att "vi vill förbättra rasen" Sanningen att säga så är det stört omöjligt att veta på förhand vilken av dessa som kommer att bli den "bästa" uppfödaren. (att gå in på vad eller vem som definierar en bra uppfödare skippar vi idag)


Nå, det jag vill komma till är att när vi alla möts, på ett eller annat vis, är det inte så konstigt att det ofta krockar. Vi kommer från helt olika världar, våra mål är olika och framförallt är våra drivkrafter oerhört skiftande.

Det som skulle hjälpa, och detta är jag helt övertygad om, är om vi alla kunde försöka vara mindre fördömmande mot varandra.

Detta är ingen tävling där den uppfödaren, som kasserat flest hundar eller nekat flest tikar till att få låna deras hane eller som ställer högst krav på sina presumtiva valpköpare, eller kastat mest skit på sina kollegor, vinner!

Det är jag helt totalt säker på :-)


Tyvärr är det som händer när klimatet blir alltför rått och kallt att uppfödare istället väljer att göra betydligt mer riskabla saker, så länge som det är saker som inte syns, än att göra något som kanske för stunden anses vara "fult" men som trots allt inte utsätter varken blivande valpar & ägare för några direkta risker.

Väljer att inte illustrera med några exempel då det lätt kommer att bli att vissa tror att det är just dem jag syftar till, men exempel på väldigt allvarliga saker som inte syns på hunddata är mentala brister, EP, dövhet, ovilja att föröka sig-både som hane eller tik, förlossningsproblem, svårigheter att ta hand om sina bebisar, missbildningar av olika slag,,,mm


och det som gör mig oherört sorgsen i denna facebook ålder där många uppfödare utsätts för rena rama hatkampanjerna är att det oftast är lite nyare uppfödare som råkar illa ut. Uppfödare mer fler år på nacken verkar kunna göra exakt samma saker utan att dras i rännstenen. Jag vill personligen inte förlora dessa nya kollegor, dom behövs, precis som vi äldre. Så snälla ni där ute framför era tangentbord- var lite varsamma! Ring upp varandra istället och skvallra lite, skvaller är hälsosamt på många vis. Men låt föremålen för skvallret vara lyckligt ovetandes om att ni anser att deras hundar är fula och sjuka och att deras mål med sin uppfödning är skrattretande.

Som vuxen människa kan man välja att inte mobbas- och snälla välj det- för rasens skull!

 




Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards